malmbergholst

Idag känner jag mig pigg och hälsosam. Jag rivstartade
söndagen som jag brukar: med en löprunda. Det är nog
det mest underskattade som finns! Jag finner bara positiva
saker med löpningen. För att rada upp några.

♥ Man blir piggare
♥ Man stärker sin kropp, både yttre och inre.
♥ Relativt billig träning.
♥ Med rätt kläder kan man utöva den när som.
♥ Förbättrar konditionen avsevärt.
♥ Lättare att hålla sig koncentrerad (t.ex. i skolan).
♥ Man sover bättre.
♥ Man får en fastare kropp
♥ Ger lyckokänslor.

Det är bara några av alla positiva saker som finns med löpningen.
Jag har sprungit mycket i mina dagar. Jag började träna mer intensivt
när jag gick i sexan. Då sprang jag varje dag, oavsett väder. Ibland
sprang jag även då jag var sjuk. Farligt, jag vet, men har jag väl fått för
mig någonting kör jag till tusen! Då finns det inga avvikelser. Jag tog
även tiden då jag sprang, för att sedan föra in det i en bok. Jag ville
verkligen förbättra mig så maximalt det bara gick. Det handlade om
sekunder. Sprang jag rundan tio sekunder saktare än dagen tidigare
var det kört, jag blev galen. Jag pressade mig så hårt att jag tillslut inte
pallade längre. Jag gav upp. Allt-eller-inget människa som jag är, slutade
jag träna överhuvudtaget. Gav jag inte allt jag hade, kunde jag lika gärna
skita i det. Det var så jag tänkte på den tiden. 
Många år senare har jag nu förstått vikten av att må bra med sin träning. 
Det handlar inte om att pressa sin kropp tills man spottar blod, det handlar
om ett inre välbefinnande. Att bli vän med sin kropp och vara snäll mot den,
precis som om den vore den bästa av vänner. Att hålla igång den med
nyttig kost och regelbunden träning är en av de bästa saker du kan göra. 
Men ibland måste man ju förstås unna sig själv något gott. Varför lever
vi annars? :) C♥